Östrogenplåster – vad är det, hur funkar det och hur får man tag i dem?

Faktagranskad mot aktuella riktlinjer från Läkemedelsverket och SFOG.

Vad är östrogenplåster?

Ett östrogenplåster är ett hormonplåster som du fäster på huden, oftast på magen (bålen) eller skinkan. Plåstret byts ut 1–2 gånger i veckan, beroende på vilket märke du använder.

Till skillnad från tabletter ger plåstret en jämn och stabil dos av hormonet östradiol direkt in i blodbanan. Eftersom hormonet tas upp via huden istället för att gå genom magen och levern, minskar risken för biverkningar som leverpåverkan och blodpropp.

Hur fungerar det?

När plåstret fästs på huden börjar det direkt att frigöra hormoner från en inbyggd depå. Hormonet tas långsamt upp av kroppens blodsystem.

Tänk på att det kan ta lite tid innan du märker av den fulla effekten:

• Efter 3–4 veckor: De flesta börjar märka en tydlig förbättring av sina symtom.

• Efter 1–2 månader: Behandlingen har nått sin fulla effekt.

Hur får jag östrogenplåster utskrivet?

För att få tillgång till östrogenplåster behöver du först boka en tid hos en läkare på en vårdcentral eller hos en gynekolog. Om läkaren bedömer att dina klimakteriebesvär är tillräckligt allvarliga och att du är en lämplig kandidat för hormonell ersättningsbehandling (HRT), skriver hen ut ett recept som du kan hämta ut på apoteket.

De vanligaste varumärkena i Sverige är:

• Estradot

• Evorel

• Estraderm

• Femseven

Brist på östrogenplåster

För många kvinnor är östrogenplåster räddningen i klimakteriet, men just nu råder det en omfattande och periodvis svår brist på dessa plåster i Sverige. Detta har uppmärksammats flitigt i media, och många kvinnor vittnar om hur de tvingas ringa runt till olika apotek eller resa långt för att få tag på sina mediciner. Om plåstren är slut på ditt apotek kan din läkare hjälpa dig att hitta andra typer av receptbelagda östrogenprodukter med samma effekt, exempelvis gel, kräm, spray eller tabletter.

Vad finns det för receptfria alternativ?

Det finns inga receptfria plåster eller tabletter som verkar i hela kroppen (så kallad systemisk behandling). Däremot finns det andra alternativ på apoteket beroende på dina besvär:

• Vid lokala besvär i underlivet: Om du lider av torrhet, sveda eller klåda finns det lokalt östrogen i form av vaginaltabletter eller vaginalkräm som är helt receptfria. Det finns även receptfria fuktgeléer och glidmedel.

• Vid värmevallningar och svettningar: Det finns receptfria, växtbaserade läkemedel (till exempel Remifemin och Klimadynon) som kan lindra lindriga klimakteriebesvär.

Kom ihåg att alltid rådfråga din läkare, gynekolog eller en farmaceut på apoteket om du känner dig osäker kring din behandling.

———————-

Källor och vetenskapliga referenser:

• SFOG (Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi): Råd för menopausal hormonbehandling. Riktlinjer för svensk hälso- och sjukvård gällande förskrivning, risk-nyttabedömning och dosering av HRT/MHT.

• Läkemedelsverket: Behandlingsrekommendationer för klimakteriesymtom (Menopausal hormonbehandling). Officiella medicinska underlag som visar att transdermal behandling (via huden) innebär en lägre risk för blodpropp och leverpåverkan jämfört med tablettbehandling.

• Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer för vård vid klimakteriebesvär. Riktlinjer för identifiering, rådgivning och läkemedelsbehandling inom primärvården och specialistvården.

• Janusinfo / Region Stockholm: Aktuell bristinformation för transdermalt östrogen. Officiella uppdateringar och restnoteringar gällande tillgängligheten av östrogenplåster och spray i Sverige samt rekommenderade ersättningspreparat (såsom gel och kräm).

• FASS (Farmaceutiska Specialiteter i Sverige): Medicinsk produktinformation och bipacksedlar för godkända läkemedel (bland annat Estradot, Evorel, Remifemin och Klimadynon).