Klimakteriet kan verkligen påverka hela kroppen. Baserat på NY Times artikel om hur klimakterierelaterade symtom kan visa sig från topp till tå, går vi igenom olika tecken som kan dyka upp, kroppsdel för kroppsdel.

Hjärnan påverkas i allra högsta grad av dina östrogennivåer, och det är helt enkelt därför många av dina klimakterierelaterade symtom startar just där. Östrogen hjälper till att reglera nervceller i hypotalamus, det område i mellanhjärnan som fungerar som kroppens kontrollcentrum. Det är härifrån kroppstemperaturen regleras, vilket med andra ord betyder att det är här värmevallningarna startar.
Eftersom östrogennivåerna kan svänga kraftigt under förklimakteriet (perimenopausen) kan neuronerna börja överreagera. Värmevallningar leder ofta till sömnproblem, och att inte få sova ordentligt påverkar den kognitiva förmågan. Det är en stor del av förklaringen till att man ofta upplever så kallad ”brain fog” (hjärndimma).
Även om du är en av dem som får sova gott om nätterna, är förklimakteriet kopplat till förändringar i minnet. Det handlar särskilt om att komma ihåg ord och verbal information, oavsett om det gäller en konversation eller en inköpslista.
Humörsvängningar som nedstämdhet, ångest och irritation är också vanliga, men man vet inte exakt varför. Dålig sömn är absolut en faktor, men det behövs mer forskning kring effekterna av värmevallningar och hur östrogen och progesteron interagerar med de signalsubstanser i nervsystemet som styr våra känslor.

2. Såhär påverkar klimakteriet din mun och hals:
När dina östrogennivåer sjunker kan det påverka hur din mun och hals både känns och låter. Din röst kan bli djupare eller mer hes. Minskat östrogen påverkar slemhinnornas fuktighet och salivproduktion samt musklerna i tungan, vilket kan bidra till att ditt uttal förändras. Många kvinnor upplever en märkbar muntorrhet både under förklimakteriet och efter menopausen (postmenopausen).
På grund av att du har mindre saliv i munnen kan din smakförändras, vilket i sin tur påverkar munhälsan i stort. Den minskade muskelmassan i tungan kan dessutom öka risken för sömnapné.

Innan klimakteriet är risken för hjärtsjukdomar mindre hos kvinnor än hos män, men under förklimakteriet börjar detta att förändras. Anledningen till att yngre kvinnor har ett starkare skydd är att östrogenet hjälper till att hålla kolesterolhalten i schack, förhindrar plackbildning i kärlen och gör artärerna mer elastiska.
Under och efter klimakteriet stiger ofta kolesterolet och blodtrycket, artärerna blir stelare och risken för hjärtinfarkt och stroke ökar. Efter menopausen är risken för hjärtsjukdom lika hög för kvinnor som för män.
De svängande östrogennivåerna under förklimakteriet kan också orsaka hjärtklappning och en känsla av att hjärtat rusar eller slår oregelbundet. Dessa symtom är alltid värda att kolla upp hos en läkare, men de behöver inte nödvändigtvis betyda att något är allvarligt fel.
Huvudvärk kanske inte känns som ett typiskt hjärt-kärlsymtom, men det kan faktiskt uppstå på grund av att blodkärlen drar ihop sig när de förlorar sin elasticitet, vilket ökar blodtrycket och minskar blodflödet till hjärnan.

Många kvinnor märker att kroppen börjar lagra fett annorlunda, mer runt magen och mindre kring höfter och lår. Att gå upp i vikt under förklimakteriet är mycket vanligt, även om det oftast inte handlar om några enorma viktökningar. En viktuppgång på runt 2–5 kilo är normalt och kan kopplas direkt till klimakteriet. Går du upp mer än så beror det oftast på en kombination av andra orsaker som kost, stress och förändrade motionsvanor.
Det är mycket som spelar in här. En del är direkt kopplat till östrogenbristen, medan andra delar beror på sömnbrist. För lite sömn ökar nämligen hungerkänslorna och påverkar insulinresistensen, vilket är en annan vanlig förändring under denna period.

Svampinfektioner, torra slemhinnor och ett förändrat sexliv är vanliga effekter när hormonella förändringar påverkar reproduktionsorganen.
Östrogen är helt avgörande för att hålla vävnaden i underlivet elastisk och återfuktad. När det naturliga glidmedlet minskar kan samlag bli smärtsamt. Torrheten och irritationen kan dessutom orsaka smärta och obehag i vardagen, till exempel när du går, sitter eller tränar.
De sexuella effekterna sträcker sig dock längre än så. Mindre östrogen orsakar ofta sänkt libido (lust), och många kvinnor upplever att det blir svårare att få orgasm. Det kan bero på ren smärta, men östrogenbristen gör också blodkärlen trängre, vilket minskar blodflödet till klitoris. Även minskade nivåer av testosteron spelar in här. Dessutom kan försvagade muskler i bäckenbotten bidra till att orgasmens intensitet minskar.
Vaginans vävnad och mikrobiom förändras också drastiskt. pH-värdet stiger och blir mindre surt. Du förlorar celler som innehåller glykogen (vilket främjar fukt och elasticitet), och de nyttiga bakterierna, laktobacillerna, minskar. Allt detta skapar en torr, irriterad miljö där skadliga bakterier lättare trivs. Det kan i sin tur leda till återkommande urinvägsinfektioner (UVI), urinträngningar och urinförlust (läckage).

Kroppen bryter ständigt ner gammalt skelett och bygger upp nytt, och östrogen spelar en huvudroll i den balansen. När östrogenet minskar skiftar balansen så att skelettet bryts ner snabbare än det hinner byggas upp. Detta leder till lägre bentäthet, och vissa kvinnor kan tappa 15 % eller mer av sin benmassa under de första åren efter menopausen.
Ledvärk och en allmän värk i kroppen är också mycket vanligt. Exakt hur klimakteriet orsakar detta är inte helt klarlagt, men experter menar att det kan bero på att bindväv, senor och leder förlorar sin fukt och elasticitet när östrogenet försvinner.
De här symtomen drabbar inte alla, och många kvinnor upplever helt andra tecken under klimakteriet. Symtomen behöver inte heller alltid bero på just hormonerna. Du kan bli torr i munnen av en viss medicin, och smärtan i lederna kan i själva verket vara artros. Det naturliga åldrandet i sig kan också ge kroppen nya utmaningar.
Men om du är i ”rätt ålder” och upplever dessa förändringar utan någon annan uppenbar förklaring, är de förmodligen kopplade till klimakteriet.
För många kvinnor kan hormonbehandling (HRT) lindra eller helt ta bort flera av symtomen. Lokala östrogenprodukter som appliceras direkt i slidan är mycket effektiva mot urinvägs- och underlivsbesvär. Dessutom ökar utbudet av nya, icke-hormonella läkemedelsalternativ på marknaden. Detta är ett viktigt framsteg, eftersom alla kvinnor inte vill eller kan ta hormoner, till exempel om man har behandlats för hormonreaktiv cancer.
Källor:
Artikeln är baserad på material från The New York Times, som intervjuat följande ledande experter inom kvinnohälsa och medicin:
Dr. Stephanie Faubion, direktör för Mayo Clinic’s Center for Women’s Health och medicinsk direktör för The Menopause Society.
Dr. Melissa Kaufman, professor i urologi vid Vanderbilt University Medical Center.
Dr. Gina Lundberg, klinisk direktör vid Emory Women’s Heart Center.
Pauline Maki, professor i psykiatri, psykologi, obstetrik och gynekologi vid University of Illinois Chicago.
Dr. Mary Jane Minkin, klinisk professor i obstetrik, gynekologi och reproduktionsmedicin vid Yale School of Medicine.
Dr. Rachel Rubin, urolog och specialist inom sexualmedicin.
Dr. Jessica Starr, endokrinolog och expert på benhälsa vid Hospital for Special Surgery.
Dr. Lauren Streicher, klinisk professor i obstetrik och gynekologi vid Northwestern University Feinberg School of Medicine.
Rebecca Thurston, biträdande dekan för kvinnohälsoforskning och professor i psykiatri vid University of Pittsburgh.