Sjuksköterskan, Zainab Jones: ”Se klimakteriet som en livsfas”

Hur skulle du beskriva kunskapen om klimakteriet bland kvinnor du möter i jobbet?

– Som sjuksköterska upplever jag att kunskapen om klimakteriet och framför allt förklimakteriet, perimenopaus generellt är låg. Många kvinnor vet inte att den hormonella omställningen kan börja redan i 30–35-årsåldern och att den kan pågå i många år innan mensen upphör helt. Klimakteriet förknippas ofta med en specifik tidpunkt och med klassiska symtom som värmevallningar, men verkligheten är betydligt mer komplex.

Internationell forskning visar att många kvinnor söker vård för diffusa besvär som sömnproblem, ångest, hjärndimma, trötthet eller nedstämdhet, liksom smärta vid samlag och torra slemhinnor, utan att veta att dessa kan vara kopplade till perimenopaus. Eftersom folkbildningen kring kvinnohälsa och klimakteriet är bristfällig saknas ofta både språk och kunskap för att förstå vad som händer i kroppen.

Samtidigt finns det en dokumenterad kunskapslucka även inom sjukvården. Studier visar att många vårdprofessioner får begränsad utbildning om perimenopaus och klimakteriet under sin grundutbildning. Det gör att symtomen riskerar att tolkas som stress eller psykisk ohälsa snarare än som en del av en hormonell övergång, vilket gör att kvinnor ofta känner sig ifrågasatta eller felbedömda.

Finns det några generella råd som du brukar ge dem?

– Jag brukar först och främst betona vikten av att ta sina symtom på allvar. Klimakteriet och förklimakteriet är naturliga faser i livet, men det betyder inte att man ska acceptera försämrad livskvalitet. Många kvinnor har länge tolkat sina besvär som stress, när det i själva verket handlar om hormonella förändringar som påverkar både kropp och psyke.

Jag uppmuntrar kvinnor att skaffa kunskap och att dokumentera symtom, sömn, menscykel och mående, eftersom hormonförändringar ofta ger ett brett och föränderligt symtommönster. Att ha detta samlat kan vara ett värdefullt underlag i mötet med vården och bidra till att besvären sätts i ett hormonellt sammanhang.

När det gäller generella råd pratar jag ofta om näring och fysisk aktivitet. Vitamin D är viktigt för skelett och muskelfunktion, och i samband med sjunkande östrogennivåer ökar risken för minskad bentäthet. Brist på D-vitamin är dessutom vanlig, särskilt i Norden. Magnesium kan vara hjälpsamt vid symtom som sömnproblem, muskelspänningar och ökad stress, vilket är vanligt under förklimakteriet och klimakteriet.

Kosttillskott är ingen universallösning, men kan fungera som ett stöd i kombination med god kost, återhämtning och stressreducering. Järn kan vara relevant vid rikliga blödningar under förklimakteriet. Behovet är individuellt och bör utgå från symtombild och blodprov.

Träning är också centralt. Från cirka 40-årsåldern minskar muskelmassan naturligt, och hormonförändringar i förklimakteriet och klimakteriet kan påskynda den processen. Styrketräning har stark evidens för att bevara muskelmassa, stärka skelettet och minska risken för benskörhet, samt förbättra psykiskt välmående och sömn, områden som ofta påverkas under den här livsfasen.

“Den viktigaste förberedelsen är kunskap.”

Många pratar om förklimakteriet, något många inte ens vet existerar. Kan du reda ut begreppet?

– Förklimakteriet, eller perimenopaus, är den hormonella övergångsfas som leder fram till klimakteriet. Den kan börja redan i 30–40-årsåldern och pågå i flera år. Under denna period svänger hormonnivåerna, framför allt östrogen och progesteron, snarare än att minska linjärt.

Många kvinnor har fortfarande mens under förklimakteriet, vilket gör att symtomen inte alltid kopplas till hormonella förändringar. Det är ofta i denna fas som många mår som sämst.

Symtomen varierar stort och är både fysiska och psykiska. Alla får inte klassiska besvär som värmevallningar, utan kan i stället uppleva sömnproblem, ångest, nedstämdhet, hjärndimma, minskad stresstolerans eller förändringar i mensmönstret. Minskad sexlust är också ett vanligt och vetenskapligt belagt symtom.

Här finns också en tydlig skillnad i hur kvinnors och mäns sexuella hälsa uppmärksammas. Mäns sexuella problem har länge varit ett prioriterat område inom vården, med hög igenkänning och tillgång till behandling. Kvinnors sexuella besvär i samband med hormonförändringar har däremot ofta normaliserats eller osynliggjorts. Många kvinnor lider i tystnad av torra slemhinnor, smärta vid samlag och minskad lust, trots att detta är vanliga och behandlingsbara tillstånd. Brist på kunskap, skam och ett vårdsystem som inte alltid ställer frågor om sexuell hälsa bidrar till att många inte får den hjälp de har rätt till.

Vilka är de vanligaste symtomen?
– Vanliga fysiska symtom är värmevallningar, nattliga svettningar, sömnproblem, hjärtklappning, huvudvärk, led- och muskelvärk samt torra slemhinnor. Torra slemhinnor i underlivet kan leda till smärta vid samlag och ökat obehag, och de kan även öka risken för återkommande underlivsinfektioner. Förändringar i mensmönstret är vanliga under förklimakteriet.

Psykiska och kognitiva symtom inkluderar nedstämdhet, ångest, irritation, minskad stresstolerans, humörsvängningar, koncentrationssvårigheter och minnespåverkan. Alla kvinnor upplever inte alla symtom, och graden av besvär varierar stort.

Så hur kan vi förbereda oss inför klimakteriet?
– Den viktigaste förberedelsen är kunskap. Att förstå att hormonella förändringar kan börja flera år innan mensen upphör gör det lättare att känna igen symtom och söka hjälp i tid, snarare än att tolka besvären som stress eller något man ska stå ut med.

Förberedelse handlar också om att bli uppmärksam på kroppens signaler. Förändringar i mensmönster, sömn, humör, energi och sexuell hälsa kan vara tidiga tecken på förklimakteriet. Att tidigt sätta dessa symtom i ett hormonellt sammanhang kan minska både oro och onödiga utredningar.

Att ha kunskap om klimakteriet, dokumentera sina symtom och veta vilken hjälp som finns kan stärka kvinnors förutsättningar i mötet med vården, även om ansvaret för rätt stöd aldrig ska ligga på individen ensam

“Många kvinnor vet inte att den hormonella omställningen kan börja redan i 30–35-årsåldern och att den kan pågå i många år innan mensen upphör helt.”

Många kvinnor vittnar om att de blivit bemötta med okunskap när de sökt vård. Hur ska vi få hjälp när vi söker?

– Många kvinnor söker vård för ångest, trötthet, sömnproblem eller smärta vid samlag utan att besvären kopplas till hormonella förändringar. Eftersom förklimakteriet kan börja tidigt blir kvinnor ibland bemötta som för unga för att vara i klimakteriet.

Att beskriva helheten av symtom och hur de påverkar vardag, arbete och relationer är därför viktigt. Förändringar i mensmönster, sömn, sexuell hälsa och stresstolerans kan ge vården en tydligare bild av att det rör sig om en hormonell omställning snarare än enskilda besvär.

Det kan vara hjälpsamt att tidigt ta kontakt med gynekolog vid klimakterierelaterade symtom, särskilt vid underlivsbesvär eller frågor kring hormonell behandling. Samtidigt är det viktigt att veta att man har rätt att söka en second opinion om man inte blir tagen på allvar.

Vilka är dina bästa tips för att navigera genom klimakteriet?

– Mitt viktigaste råd är att se klimakteriet som en livsfas. Åldrande och klimakteriet har historiskt ofta beskrivits utifrån brist och förlust, snarare än som en naturlig del av kvinnans livscykel. Det perspektivet påverkar både hur kvinnor ser på sig själva och hur de bemöts i vården.

I praktiken handlar det om att skapa goda förutsättningar för kroppen under en period av hormonell omställning. Rörelse, särskilt styrketräning, återhämtning och tillgång till kunskap är centrala delar för att må bra, både fysiskt och psykiskt.

Samtidigt är det viktigt att betona att ansvaret inte ska ligga på individen ensam. Kvinnohälsa har under lång tid varit ett lågt prioriterat område inom forskning, vård och samhällsdebatt, vilket har bidragit till bristande kunskap och otillräckligt stöd. Därför är initiativ som denna plattform viktig. Den bidrar till ökad folkbildning, synliggör klimakteriet och skapar utrymme för samtal som länge saknats. Att lyfta klimakteriet är inte en särfråga, utan en central del av att ta kvinnohälsa på allvar.

Följ Zainab på @min_melanin – skönhet, hudvård och medicinsk information.